År 2024 såg alla EU-länder tillväxt i både solelproduktion och installerad kapacitet, enligt en ny rapport från Ember. Takten för tillväxten av solenergi 2024 är redan över vad de senaste nationella målen kräver. På så sätt är EU på god väg att uppfylla det interimistiska REPowerEU-solenergimålet på 400 GW total installerad kapacitet till 2025.
Även om den övergripande bilden är positiv, leder vissa EU-medlemsstater vägen när det gäller solenergi. Tyskland fortsätter att vara en stor aktör, medan länder som Spanien, Nederländerna och Polen visar stark tillväxt.
Men rapporten visar också att vissa länder släpar efter. Denna skillnad understryker behovet av fortsatt politiskt stöd och investeringar i alla medlemsländer för att säkerställa en balanserad och robust övergång till solenergi i hela EU. Rena flexibilitetslösningar, som batterier och smart elektrifiering, är redan mogna och redo att användas.
Trend: Faktorer som driver tillväxten av solenergi
Ökningen av solenergi i hela EU kan tillskrivas flera nyckelfaktorer som samverkar:
Ökade installationer: En betydande drivkraft har helt enkelt varit ökningen av antalet solcellsinstallationer, både storskaliga solenergifarmer och takpaneler på hem och företag. Detta är ett direkt resultat av fallande kostnader för solteknik, vilket gör det till en allt mer attraktiv investering för både privatpersoner och företag.
Högre kapacitetsfaktorer: Kapacitetsfaktor hänvisar till hur mycket energi en solcellsanläggning faktiskt producerar jämfört med dess maximala potential. Förbättringar inom solpanelstekniken, tillsammans med mer strategisk placering av installationer, har lett till högre kapacitetsfaktorer, vilket innebär att mer el genereras från samma mängd installerad kapacitet.
Gynnsamma väderförhållanden: Även om det inte var en kontrollerbar faktor, såg 2024 gynnsamma väderförhållanden i många delar av Europa, med ökade soltimmar som ökade solenergiproduktionen.
Policystöd för solenergiexpansion
Tillväxten av solenergianläggningar sker genom att det uppmuntras och stöds aktivt av regeringars politik på EU-nivå och nationell nivå.
REPowerEU-planen: REPowerEU-planen lanserades som svar på energikrisen som sporrades av kriget i Ukraina och syftar till att snabbt minska Europas beroende av ryska fossila bränslen. Den sätter ambitiösa mål för utbyggnad av solenergi och tillhandahåller finansiering och incitament för att påskynda övergången.
EU:s direktiv om förnybar energi: Detta direktiv ställer upp bindande mål för införandet av förnybar energi i hela EU, vilket skapar ett stödjande regelverk för utveckling av solenergi.
Behovet av ren flexibilitet
Rapporten understryker att även om solenergins tillväxt är utmärkta nyheter, innebär den också utmaningar för elnätet. Solenergi är intermittent, vilket innebär att dess uteffekt fluktuerar med tillgången på solljus. För att säkerställa nätstabilitet och tillförlitlighet när solpenetrationen ökar, är ”ren flexibilitet”-lösningar väsentliga.
Batterier: Batterilagringssystem kan lagra överskott av solenergi som genererats under toppsolstimmar och frigöra den när efterfrågan är hög eller solproduktionen är låg, vilket jämnar ut fluktuationer och säkerställer en konsekvent tillgång.
Smart elektrifiering: Detta innebär att man använder teknik för att hantera efterfrågan på el mer effektivt och flytta förbrukningen till tider då förnybar energi finns i överflöd. Till exempel kan smart laddning av elfordon tidsstyras så att den sammanfaller med solenergiproduktionens toppar.
Genom att investera i dessa rena flexibilitetslösningar vid sidan av solexpansion kan EU maximera fördelarna med solenergi samtidigt som man säkerställer ett stabilt och motståndskraftigt elnät.
Rapporten drar slutsatsen att tillväxten av solenergi i EU fortsätter att accelerera och att EU är på väg att nå sina mål för förnybar energi. Men rapporten lyfter också fram behovet av fortsatta investeringar i rena flexibilitetslösningar för att stödja tillväxten av solenergi. I denna anda kommer EU-direktivet som kräver solpaneler på nya kommersiella byggnader att implementeras i etapper:
- Nya kommersiella och offentliga byggnader: senast 2026
- Kommersiella och offentliga byggnader som genomgår stora renoveringar: senast 2027
- Nya bostadshus: senast 2029
- Befintliga offentliga byggnader: senast 2030
Detta direktiv är en del av direktivet om energiprestanda för byggnader (EPBD), som syftar till att minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser i EU:s byggsektor.
Det är viktigt att notera att vissa byggnader kan vara undantagna, till exempel jordbruks- och historiska strukturer. Enskilda EU-medlemsstater kan också besluta att utesluta byggnader på grund av deras speciella arkitektoniska eller historiska förtjänster, samt tillfälliga byggnader, kyrkor och gudstjänstlokaler.
Europatrender rapport av
LarsGöran Boström
Sources:
Printed edition available on Bokus.com and Adlibris.se etc. more is on the way
The eBook is also available in Google Play Books, Apple Books and Bokon.se more is on the way