Trendrapport: Den 28:e regimen och framtiden för europeiska företag

Sammanfattning

Den ”28:e regimen” är en av de mest betydelsefulla och noggrant bevakade politiska trenderna i Europeiska unionen, och syftar direkt till att lösa blockets långvariga utmaningar med ekonomisk fragmentering och global konkurrenskraft. Drivet av rekommendationer på hög nivå, inklusive den nyligen publicerade och inflytelserika Letta- och Draghi-rapporten, syftar detta förslag till att skapa en enda, frivillig, alleuropeisk rättslig ram för företag. Om den förverkligas skulle den fungera som ett ”28:e system” vid sidan av medlemsstaternas 27 olika nationella rättssystem, vilket gör det möjligt för startups och scale-ups att verka över hela den inre marknaden enligt en uppsättning regler. Denna rapport analyserar trenden, dess potentiella effekter på innovation och samhälle, och de betydande hindren för dess genomförande.

1. Vad är den 28:e regimen?

Den 28:e ordningen är ett förslag till valfritt rättsligt ramverk som skulle göra det möjligt för ett företag att etableras som en ”europeisk” enhet, reglerad av en enda uppsättning EU-regler snarare än en medlemsstats specifika nationella lagar. Kärntanken är att kringgå den komplexitet och de kostnader som företag – särskilt små och medelstora företag (SMF) och innovativa startups – möter när de försöker verka eller skala upp verksamheten i flera EU-länder. Idag måste ett företag som expanderar från Tyskland till Frankrike och sedan till Polen navigera i tre olika uppsättningar av företags-, skatte- och arbetsrättslagar, vilket skapar enorma administrativa och ekonomiska bördor. Den 28:e regimen skulle erbjuda ett alternativ med möjlighet att välja att använda ett ”digitalt först”-system för bolagsbildning, finansiering, talanghantering och styrning, vilket skulle göra hela EU:s inre marknad till en riktig hemmamarknad, ungefär som den amerikanska marknaden är för ett företag baserat i Delaware.

2. Påverkan på innovation

Det primära målet med detta initiativ är innovationsekosystemet, som EU anser halkar efter USA och Kina just på grund av denna fragmentering. Detta inkluderar attraktion av riskkapital, vilket i praktiken innebär att en enda, förutsägbar rättslig ram gör europeiska startups oerhört mer attraktiva för internationellt och inhemskt riskkapital. Investerare skulle inte behöva genomföra dyra juridiska due diligence-granskningar i 27 olika jurisdiktioner. Förslagen inkluderar också standardiserade investeringsverktyg, som ”EU-FAST” (en mall för konvertibla skuldebrev), för att påskynda finansieringsrundor. Det fokuserar också på att vinna kriget om talang. Systemet syftar till att standardisera verktyg för att attrahera talanger, framför allt genom en harmoniserad EU-aktieoptionspool för anställda (ESOP). Detta skulle lösa viktiga problem som ”torr beskattning” (där anställda beskattas på värdet av optioner innan de kan sälja dem), vilket skulle göra det lättare för EU-startups att erbjuda konkurrenskraftiga aktiepaket som t ex kan konkurrera Silicon Valley. Utöver detta kommer effekten att minska hindren för uppskalning. Systemets ”digital först”-karaktär skulle göra det möjligt för grundare att bilda ett företag online på så lite som 48 timmar. Denna hastighet och enkelhet skulle drastiskt minska friktionen för nya idéer att bli företag och för dessa företag att expandera över gränserna utan att upplösas och återinkorporeras.

3. Påverkan på affärsutveckling

För företag innebär den 28:e regimen en radikal förenkling av verksamhetsmiljön. Ramverket skulle bygga på en ”engångsprincip”, vilket innebär att ett företag bara skulle behöva lämna in sin information till ett register på EU-nivå. Detta kommer att öka gränsöverskridande rörlighet där företag enkelt kan flytta sina huvudkontor eller öppna filialer i andra medlemsstater utan de nuvarande rättsliga och administrativa mardrömmarna. Kvalitetsstämpeln som ett ”europeiskt varumärke” för med sig bör inte underskattas för företag. Att verka under en erkänd EU-rättslig status skulle ge en ”kvalitetsstämpel” och rättssäkerhet, vilket stärker förtroendet hos investerare, leverantörer och kunder i hela unionen.

4. Påverkan på samhället

De bredare samhällspåverkan är direkt kopplade till EU:s strategiska mål för det kommande decenniet. Detta inkluderar förbättrad global konkurrenskraft genom att ena sin marknad. Med detta hoppas EU kunna främja sina egna ”teknikjättar” och minska sitt ekonomiska beroende av andra globala makter. I allmänhet fokuserar man också på att öka jobbskapandet och den ekonomiska motståndskraften, inklusive ett mer dynamiskt ekosystem för startups och små och medelstora företag, vilket är en kraftfull motor för att skapa högkvalitativa och motståndskraftiga jobb. Där visionen att driva tvillingomställningarna är en banbrytande trend. I denna mening anser EU att uppnåendet av sina ambitiösa gröna och digitala omställningar är beroende av innovativa företag som kan skala upp snabbt. Den 28:e regimen ses som en avgörande möjliggörare för just de företag som behövs för att lösa dessa utmaningar.

5. Hinder för att göra det till verklighet

Trots stark drivkraft från Europeiska kommissionen och branschledare står den 28:e regimen inför stora utmaningar. Eftersom den för det första kräver politisk enhällighet är detta det enskilt största hindret. Att skapa en ny, överstatlig bolagsrätt via en EU-förordning (den mest effektiva metoden) skulle sannolikt kräva enhälligt samtycke från alla 27 medlemsstater. Ett EU i flera hastigheter skulle kunna vara lösningen på detta om alla inte vill vara med. Ett annat problem är de olika rättstraditionerna i medlemsstaterna. Dessa har djupt förankrade och olika nationella lagar som styr allt från arbetstagardeltagande i styrelser (medbestämmande) till insolvens och beskattning. Att hitta en kompromiss som alla 27 kan enas om är politiskt och tekniskt komplext. Det finns också en rädsla för en ”kapplöpning mot botten”: Vissa medlemsstater oroar sig för att den 28:e regimen kan bli ett ”europeiskt Delaware” – ett ramverk med svagare regler som gör det möjligt för företag att ”shoppa” efter de mest gynnsamma reglerna, vilket potentiellt kringgår starkare nationella skydd för arbetstagare eller borgenärer. En ytterligare fråga är om det bör det gälla alla företag? Det pågår en intensiv debatt om vem regimen ska vara för. Bör det vara öppet för alla företag, eller snävt inriktat på ”innovativa” företag? Att definiera ”innovativt” på ett juridiskt sunt sätt skulle kunna skapa ett nytt lager av byråkrati och omintetgöra förslagets hela syfte.

Påverkan på en startupgrundare i Stockholm

Tänk dig att du är en startup-grundare i Stockholm och drömmer om att skala upp din AI-drivna hälsoteknik över hela Europa. Idag innebär den drömmen att navigera bland 27 olika uppsättningar nationella lagar – var och en med sina egna regler om skatter, arbete, insolvens och bolagsstyrning. Det är en byråkratisk mardröm, ett hinder för innovation och en viktig anledning till att Europa ligger efter USA och Kina när det gäller att producera globala teknikjättar.

Gå in i den 28:e regimen: Europas ambitiösa plan att skapa en enda, frivillig rättslig ram för företag som är verksamma i hela EU. Regimen, som är uppkallad efter de 27 befintliga nationella rättssystemen (plus detta nya EU-omfattande alternativ), lovar att minska byråkratin, frigöra gränsöverskridande tillväxt och förvandla Europa till ett startup-kraftpaket. Men är det revolutionerande – eller en riskabel chansning som kan slå tillbaka?

Den 28:e regimen är ett experiment med hög risk och hög belöning. Om det fungerar kan det förvandla Europa till ett startupparadis som kan konkurrera med Silicon Valley och Shenzhen. Om det misslyckas riskerar det att fördjupa ojämlikheter och företagens undvikande av verksamhet i EU och lägga till ytterligare ett lager av byråkrati. Det är dock värt risken eftersom det kommer att lösa ett av EU:s djupgående strukturella underskott, stärka positionen i den globala konkurrensen och dramatiskt förbättra sin marknad för att attrahera talanger och innovation.

Författad av

LarsGöran Boström

Vad tycker du? Är den 28:e regimen Europas bästa chans att komma ikapp i innovationskapplöpningen, eller en riskabel överdrift? Dela dina tankar i kommentarerna på våra sociala mediekonton! Bluesky  | Mastodon | Linkedin | Inspired | Join Inspired  | Europatrender

Sources: European Parliament, Corporate Europe Observatory, EBN, Oxford Law Blogs