Europeiska kommissionens ambition för gränsöverskridande persontrafik på järnväg

Sammanfattning

Tågresor i Europa genomgår sin mest ambitiösa omvandling på årtionden. Drivet av två nödvändigheter – klimatneutralitet till 2050 och behovet av en mer konkurrenskraftig och integrerad kontinent – har Europeiska kommissionen lanserat en rad sammanlänkade politiska åtgärder utformade för att göra gränsöverskridande tågresor verkligt sömlösa, snabbare och mer attraktiva.

Denna rapport följer den resan: från den grundläggande handlingsplanen från 2021 för att främja långväga persontrafik på järnväg, via den förstärkta förordningen om passagerares rättigheter från samma år, till den banbrytande planen för höghastighetståg som presenterades i november 2025. Tillsammans syftar dessa åtgärder till att fördubbla höghastighetstågtrafiken till 2030 och tredubbla den till 2050 – och att leverera ett fullt fungerande europeiskt höghastighetsnät till 2040.

Viktiga pelare i politiken inkluderar avlägsnande av gränsöverskridande regleringshinder, moderniserad och interoperabel infrastruktur, konkurrenskraftiga biljettsystem, förstärkta passagerarrättigheter och en dedikerad finansieringsstrategi som sammanför EU-medel, medlemsstater och privat kapital.

 

7% Andel av tillryggalagda km med gränsöverskridande tåg idag

×2 till 2030 Målökning för höghastighetstågtrafik

€34,4 miljarder EU:s CEF-investeringar i järnvägsinfrastruktur hittills

Bakgrund: Varför gränsöverskridande järnväg är viktigt

Trots Europas omfattande järnvägsnät har gränsöverskridande persontrafik på järnväg länge varit dess svagaste länk. Enligt Europeiska kommissionen står gränsöverskridande resor för endast 7 % av de totala kilometerna som reses med tåg i EU – en anmärkningsvärt låg siffra med tanke på kontinentens storlek och täthet av förbindelser. Passagerare möter fragmenterade biljettsystem, inkompatibla tekniska standarder över nationella nätverk, komplexa bokningsprocesser och restider som ofta är icke-konkurrenskraftiga jämfört med flygresor.

Denna underprestation medför verkliga kostnader: för klimatet, för ekonomisk integration och för europeiska medborgare. Järnvägen är ett av de grönaste transportsätten, och dess expansion är avgörande för att uppfylla EU:s mål i den gröna given om klimatneutralitet till 2050. Kommissionen har därför gjort järnvägsomvandlingen till en central del av sin strategi för hållbar och smart mobilitet, som lanserades i december 2020.

NYCKEL KONTEXT

Gränsöverskridande tågresor står för bara 7 % av de kilometrar som reses med tåg i EU – trots att tåget är ett av de mest hållbara tillgängliga transportsätten. (Europeiska kommissionen, 2021)

 

Handlingsplanen från 2021: Ramverket fastställs

I december 2021 publicerade kommissionen sin handlingsplan för att främja långväga och gränsöverskridande persontrafik på järnväg. Detta dokument är fortfarande det grundläggande politiska ramverket för den nuvarande reformvågen.

Identifierade hinder

Handlingsplanen identifierade en omfattande lista över hinder som håller tillbaka gränsöverskridande järnväg. Dessa inkluderade:

• Överflödiga och inkompatibla nationella tekniska och operativa regler
• Brist på rullande materiel (tåg, vagnar och lok) lämplig för gränsöverskridande drift
• Otillräckliga digitala verktyg och långsam implementering av teknik för biljettförsäljning, tidtabellsplanering och kapacitetshantering
• Fragmenterad och komplex biljettförsäljning – vilket gör det svårt för passagerare att planera och boka resor med flera operatörer
• Otillräckliga infrastrukturinvesteringar och långsam modernisering av viktiga gränsöverskridande korridorer
• Hinder för nya marknadsaktörer, vilket minskar konkurrensen och håller priserna höga

Politiska åtgärder

För att övervinna dessa hinder pekade handlingsplanen ut en kurs över nio åtgärdsområden: påskynda digitaliseringen; ta bort överflödiga nationella regler; säkerställa bättre tillgång till rullande materiel; modernisera utbildningen av järnvägspersonal; uppgradera infrastruktur; förbättra nätverkseffektiviteten; underlätta tillgång till infrastruktur genom rättvis prissättning; göra biljettförsäljningen mer användarvänlig; och införa allmän trafikplikt där det behövs för hållbara långväga rutter.

Parallellt med handlingsplanen presenterade kommissionen en reviderad förordning om det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), som införde en minimihastighetsgräns på 160 km/h för all persontrafik på TEN-T:s kärnjärnvägslinjer och förstärkte kraven för flygplats-järnvägsförbindelser. Europeiska investeringsbanken lanserade samtidigt sin plattform för gröna järnvägsinvesteringar för att mobilisera privat och offentlig finansiering för rullande materiel och elektrifiering.

Gränsöverskridande pilotförbindelser tillkännagavs som en viktig leverans på kort sikt, vilket gör det möjligt att testa de nya åtgärderna i praktiken från och med 2022.

Strategiska milstolpar

Handlingsplanen förankrar sin ambition i två huvudmål: att fördubbla höghastighetstågtrafiken till 2030 och tredubbla den till 2050. Dessa milstolpar är nu inbäddade i kommissionens transport- och klimatpolitiska ramverk.

 

Policy  CITAT

”Järnvägen är ett av de mest hållbara transportsätt vi har. Ändå riskerar denna potential att gå förlorad – gränsöverskridande resor står för bara 7 % av de kilometrar som reses med tåg. Denna handlingsplan kommer att hjälpa oss att göra järnvägen till ett mer attraktivt alternativ för långa och gränsöverskridande resor.” — Kommissionsledamot Adina Vălean, december 2021

 

Förordning (EU) 2021/782: Passagerarna i första rummet

Parallellt med agendan för infrastruktur och servicepolitik förstärkte 2021 års förordning om passagerares rättigheter i järnvägstrafik (EU) 2021/782 – som trädde i kraft i juni 2021 och började tillämpas den 7 juni 2023 – avsevärt det rättsliga skyddet för tågresenärer i Europa.

Förstärkta passagerarrättigheter

Förordningen ger ett betydligt förbättrat skydd vid störningar i resandet. Viktiga bestämmelser inkluderar:

• Ersättning på 25 % av biljettpriset vid förseningar på 60–119 minuter, stigande till 50 % vid förseningar på 120 minuter eller mer
• Rätt till oberoende ombokning: om ingen snabb ombokningslösning erbjuds inom 100 minuter från en störning, får passagerare på egen hand ordna alternativ transport med tåg, långfärdsbuss eller buss och få ersättning
• Förbättrade krav på ombokning, som säkerställer att operatörer aktivt erbjuder alternativ
• Krav på transitbiljetter: transportörer som kvalificerar sig som ett ’enda järnvägsföretag’ måste erbjuda långväga och regionala tjänster under en enda, integrerad genomgående biljett
• Krav på reseinformation i realtid: infrastrukturförvaltare måste distribuera direkta trafikdata till järnvägsföretag, biljettförsäljare, researrangörer och stationschefer
• Dedikerade utrymmen för fullstora monterade cyklar på nya och betydligt uppgraderade tåg
• Förstärkt tillgänglighet: anmälningstiden för assistansbegäranden för personer med funktionsnedsättning minskas från 48 till 24 timmar; biljettsystemet måste anpassas för att garantera att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter som alla andra resenärer.

Bredare omfattning

Till skillnad från sin föregångare begränsar den nya förordningen avsevärt medlemsstaternas möjlighet att bevilja undantag. Ingen kategori av järnvägstjänster är automatiskt undantagen. Vissa undantag är fortfarande möjliga för stads-, förorts- och regionala tjänster, men gränsöverskridande internationella tågresor mellan EU-länder får inte undantas – vilket säkerställer att just de tjänster som är målet för den bredare järnvägsreformagendan omfattas fullt ut.

År 2024 kompletterade kommissionen dessutom förordningen med ett standardiserat ersättningsformulär (genomförandeförordning (EU) 2024/949), vilket gör det enklare för passagerare att hävda sina ersättningsrättigheter oavsett vilken operatör eller vilket land som var inblandat.

NYCKEL BESTÄMMELSE

Enligt förordning (EU) 2021/782 får gränsöverskridande internationella tågresor mellan EU:s medlemsstater inte undantas från skyddet för passagerarrättigheter – en grundläggande garanti som ligger till grund för kommissionens bredare järnvägsambition.

2024: Tempot ökar

I mitten av 2024 började de grundläggande politiska åtgärderna att omsättas i påtagliga förbättringar. Kommissionen publicerade en översikt över framstegen som betonade att EU:s nya TEN-T-regler hade trätt i kraft, vilket medförde starkare rättsliga krav för järnvägsanslutning och grön infrastruktur över hela nätverket.

Tio gränsöverskridande pilotförbindelser tillkännagavs formellt – en konkret leverans från handlingsplanen från 2021 – utformade för att förbättra förbindelserna över EU och visa att snabbare, mer prisvärda gränsöverskridande resor är möjliga att uppnå.

DiscoverEU-programmet fortsatte att erbjuda gratis resekort för 18-åringar att utforska Europa med tåg, vilket bygger en ny generation av tågpassagerare samtidigt som det kulturella och miljömässiga argumentet för tågresor förstärks. 

Passagerarrättigheter, interoperabilitet och digitalisering fortsatte alla som aktiva arbetsområden inom kommissionens generaldirektorat för mobilitet och transport, vilket lade grunden för den mer omfattande plan som skulle följa i slutet av 2025.

Höghastighetstågplanen från 2025: Ett paradigmskifte

Den mest betydande milstolpen nyligen kom i november 2025, när Europeiska kommissionen presenterade sin omfattande plan för höghastighetståg – beskriven som ett paradigmskifte i ambition, som går från inkrementell reform till en systemisk omvandling av europeiska tågresor.

Visionen

Planens centrala ambition är att halvera restiden för många populära europeiska tågresor jämfört med idag, och att leverera ett välfungerande TEN-T höghastighetsnät till 2040. Specifika restidsmål illustrerar visionens omfattning:

• Berlin till Köpenhamn: från 7 timmar till 4 timmar till 2030
• Sofia till Aten: reduceras till 6 timmar till 2035
• Nya gränsöverskridande förbindelser som kopplar samman de baltiska länderna
• En ny korridor Paris–Lissabon via Madrid

Utöver hastighetsförbättringar är planen utformad för att lätta på trängseln på konventionella linjer, öka kapaciteten och förbättra tjänsterna för regionala tåg och nattåg – vilket bygger ett mer komplett järnvägsekosystem.

Fyra strategiska pelare

Pelare 1 — Investering och interoperabilitet

Bindande tidsramar för att avlägsna gränsöverskridande flaskhalsar kommer att fastställas till 2027, tillsammans med identifiering av alternativ för högre hastigheter – inklusive över 250 km/h där det är ekonomiskt genomförbart. En dedikerad EU-finansieringsstrategi håller på att utvecklas, med stöd av en strategisk dialog med medlemsstater, industri och finansiella aktörer. Målet är en multilateral uppgörelse om höghastighetståg som förbinder sig att mobilisera investeringar för prioriterade projekt.

Pelare 2 — Attraktiva och konkurrenskraftiga tjänster

Ett lagstiftningsförslag från 2026 kommer att se över gränsöverskridande biljett- och bokningssystem, vilket gör det betydligt enklare att planera och köpa sömlösa resor med flera operatörer. Ytterligare åtgärder kommer att stödja en andrahandsmarknad för rullande materiel, genom att förbjuda konkurrenshämmande skrotning av fungerande tåg. Villkoren för spårtillträde kommer att reformeras för att sänka trösklarna för nya marknadsaktörer och öka konkurrensen.

Pelare 3 — Innovation och en harmoniserad sektor

En forskningsutlysning från Europe’s Rail 2026 kommer att finansiera utvecklingen av nästa generations höghastighetståg som kan gränsöverskridande drift utan avbrott. Regler för certifiering av lokförare kommer att förenklas. Den europeiska ERTMS-utrullningsplanen från 2026 kommer att säkerställa en harmoniserad utrullning av det europeiska trafikstyrningssystemet för järnväg (ERTMS) – en kritisk möjliggörare för interoperabilitet.

Pelare 4 — Styrning på EU-nivå

Infrastrukturförvaltare kommer att få laglig befogenhet att samarbeta för att tillhandahålla förutsägbar gränsöverskridande kapacitet. En ny enhet från kommissionen kommer att övervaka framstegen för höghastighetståg. Mandatet för Europeiska unionens järnvägsbyrå kommer att revideras 2026 för att göra det möjligt för den att ta bort överflödiga nationella regler och utfärda tillstånd mer effektivt.

 

POLICY CITAT

”Höghastighetståg handlar inte bara om att minska restiderna – det handlar om att förena européer, stärka vår ekonomi och leda det globala loppet för hållbar transport. Med dagens plan omvandlar vi ambition till handling.” — Kommissionsledamot Apostolos Tzitzikostas, november 2025

En överblick över den politiska tidslinjen

YearÅr	MilestoneMilstolpe
2021	Handlingsplan för gränsöverskridande persontrafik på järnväg lanseras; Järnvägsåret
2021 (reviderad)	TEN-T-förordningen revideras – minimum 160 km/h på kärnnätskorridorer
Juni 2023	Förordning (EU) 2021/782 om passagerares rättigheter i järnvägstrafik börjar tillämpas
2024	10 gränsöverskridande pilotförbindelser tillkännages; nya TEN-T-regler träder i kraft
Nov 2025	Höghastighetstågplanen lanseras – mål: halvera restiderna till 2040
2026	Förslag om biljettförsäljning, certifiering av lokförare, marknad för rullande materiel & ERTMS-utrullning
2027	Bindande tidsramar för att avlägsna gränsöverskridande flaskhalsar; Uppgörelse om höghastighetståg
2030	Mål: fördubbla höghastighetstågtrafiken jämfört med baslinjen
2040	Mål: fullt fungerande TEN-T höghastighetsnät
2050	Mål: tredubbla höghastighetstågtrafiken; EU klimatneutralt

 

Övergripande teman och konsekvenser

Klimat och hållbarhet

Varje del av kommissionens järnvägsagenda är förankrad i the Green Deal. Järnvägen släpper ut en bråkdel av koldioxiden från flyg och vägtransporter. Att uppnå målen för modal shift 2030 och 2050 är avgörande för att hålla Europas utsläppsminskning på rätt spår. Höghastighetstågplanen positionerar uttryckligen snabbare järnväg som ett substitut för kortdistansflyg och bilresor.

Konkurrens och marknadsstruktur

Kommissionen driver en dubbel strategi: att öppna marknader för nya höghastighetsjärnvägsoperatörer (genom rättvist spårtillträde och reformerade regler för rullande materiel), samtidigt som man säkerställer allmän trafikplikt där kommersiella marknader ensamma inte kan leverera hållbar långväga eller gränsöverskridande anslutning. Båda delarna är avgörande för ett balanserat nätverk.

Digital omvandling

Digitaliseringen genomsyrar varje pelare i järnvägsreformagendan – från ERTMS för säkrare, effektivare nätverkshantering, till passagerarinformationssystem i realtid, till sömlösa biljett- och bokningsplattformar för flera operatörer. Förslaget om biljettförsäljning från 2026 kommer att vara ett kritiskt test av om kommissionen kan bryta ner det fragmenterade bokningslandskap som för närvarande avskräcker från gränsöverskridande resor.

Social inkludering

Skydd av passagerarrättigheter, förbättringar av tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och initiativ som DiscoverEU återspeglar alla ett engagemang för att göra järnvägen till ett inkluderande transportsätt – inte bara för affärsresenärer eller de som har råd att navigera i komplexa bokningssystem, utan för alla européer.

Säkerhetsdimensioner

Höghastighetstågplanen från 2025 noterar också att snabbare järnvägsinfrastruktur med högre kapacitet kommer att stärka Europas säkerhet genom att underlätta förflyttningen av trupper och militär utrustning vid sidan av civil frakt – en dimension som har fått ökad betydelse i det nuvarande geopolitiska sammanhanget.

Utmaningar och öppna frågor

Trots ambitionen och samstämmigheten i kommissionens järnvägsagenda återstår betydande utmaningar:

• Finansiering i stor skala: Slutförandet av TEN-T-nätet till 2040 kräver ihållande, koordinerade investeringar från EU-medel, medlemsstater och privat kapital. Den planerade uppgörelsen om höghastighetståg måste omsätta politiskt engagemang i bindande finansiella löften.
• Medlemsstaternas genomförande: Nationella regeringar varierar avsevärt i sin entusiasm för järnvägsinvesteringar, regleringsliberalisering och marknadsöppning. Kommissionens förmåga att genomdriva bindande tidsramar beror på den politiska viljan i huvudstäderna.
• Interoperabilitet i praktiken: Utrullning av ERTMS och teknisk harmonisering har utlovats i årtionden. Att leverera till 2026–2027 kommer att kräva samlade ansträngningar från järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och nationella myndigheter.
• Biljettfragmentering: Ett lagstiftningsförslag från 2026 om gränsöverskridande biljettförsäljning är välkommet, men att anpassa de kommersiella intressena hos konkurrerande operatörer – och de tekniska systemen bakom deras bokningsplattformar – är ett djupt komplext åtagande.
• Nattåg och regional anslutning: Även om höghastighetstågplanen lovar fördelar för nattåg och regionala tjänster, riskerar det primära investeringsfokuset på höghastighetskorridorer att lämna perifera regioner och långsammare tjänster efter sig.

 

Slutsatser

Europeiska kommissionen har under de senaste fyra åren byggt upp en anmärkningsvärt omfattande politisk arkitektur för gränsöverskridande järnväg. Handlingsplanen från 2021 fastställde diagnosen och riktningen. Den reviderade förordningen om passagerares rättigheter skapade ett rättsligt skydd i proportion till ambitionen. Höghastighetstågplanen från 2025 ger den tydligaste visionen hittills av hur framgång ser ut – ett nätverk där de snabbaste european city pairs ligger fyra till sex timmar från varandra, där biljettförsäljningen är sömlös och där konkurrenskraftiga marknader driver ner priserna.

Gapet mellan ambition och leverans är fortfarande den avgörande utmaningen. Järnvägsinfrastrukturprojekt fungerar på tidsskalor som spänner över årtionden. Regleringsharmonisering kräver konsensus över 27 medlemsstater. Och resenärsupplevelsen formas i slutändan vid tjänstestället – av operatörer, stationschefer och nationella tillsynsorgan långt ifrån Bryssels beslutsfattande.

Icke desto mindre är banan tydlig och det politiska engagemanget, åtminstone på kommissionsnivå, är starkare än det har varit på en generation. Om de finansiella, styrnings- och lagstiftningsåtgärder som nu är på gång levereras i tid, kommer europeiska tågresor år 2040 att se radikalt annorlunda ut än idag – mer uppkopplade, mer prisvärda och bättre skyddade för varje passagerare.

Författad av

LarsGöran Boström

Expert of Data Ethics and Developer/Author of the Course: Data Ethics – Navigating the Ethical Landscape of Emerging Technologies and helping businesses and other organisations to Re-Digitalise with European Products and Services

Europatrender

Källor

1. European Commission (2024). Transforming rail: More convenient and sustainable train travel in the EU. 17 July 2024.
2. European Commission / DG MOVE (2021). Action Plan to boost passenger rail. 14 December 2021.
3. European Commission / DG MOVE (2025). Commission launches plan to accelerate high-speed rail across Europe. 5 November 2025.
4. European Parliament and Council (2021). Regulation (EU) 2021/782 on rail passengers’ rights and obligations (recast). OJ L 172, 17 May 2021, pp. 1–52. Applicable from 7 June 2023.